Till Sverige kom Rotary i början av 1926 genom tillkomsten av Stockholm Rotaryklubb vars charterbrev undertecknades den 20 februari 1926. Man träffades varje måndag på Restaurang Rosenbad. Inträdesavgiften var 50 kronor och årsavgiften 25 kronor. 
 
Rotary fanns vid det laget i 42 länder, vilket innebar att Sverige blev det 43:e Rotarylandet och Stockholm Rotaryklubb den 2.256:e klubben i världen. Antalet rotarianer i världen var då omkring 125.000.
 
Lördagen den 19 februari 1927 anordnades en lunch på dåvarande Palace Hotel i Göteborg. Det var tre medlemmar i Stockholm Rotaryklubb som reste dit för att medverka till att etablera en klubb även i Göteborg. Göteborg Rotaryklubb fick sitt charterbrev den 27 september 1927.
 
Det enda officiella besök som Paul Harris gjorde i Sverige är ett besök i Göteborg Rotaryklubb. Det var den 29 augusti 1932, när klubben firade sitt 5-årsjubiléum på Trädgårdsföreningen där man då sammanträdde sommartid.
 
Efter måltiden planterade Paul Harris en amerikansk ek som ett ’Vänskapens träd’. Eken finns kvar tillsammans med en minnestavla som fick sin nuvarande utformning i samband med klubbens 60-årsjubiléum 1987. Göteborg Rotaryklubb har under årens lopp givit upphov till åtminstone 17 nya Rotaryklubbar. De fem första var Borås (1930), Jönköping (1932), Halmstad (1935), Uddevalla (1935) och Trollhättan (1938).
 
I början av år 1927 besökte Kurt Belfrage på uppdrag av Stockholm Rotaryklubb tillsammans med Presidenten i Köpenhamns Rotaryklubb, Konsul Erik Andersen, Malmö och Helsingborg för att få till stånd nya Rotaryklubbar. Helsingborg Rotaryklubb fick sitt charterbrev den 2 april 1928 som landets tredje Rotaryklubb. Sedan ett kvällsmöte ägt rum den 18 oktober 1928 på Savoy Hotel i Malmö, skedde det konstituerande sammanträdet i Malmö Rotaryklubb rum den 15 november på samma hotell varvid 22 medlemmar upptogs i klubben som invaldes som medlem nr 3.012 i Rotary International den 12 december 1928.
 
Gefle Rotaryklubb tillkom på initiativ av Stockholm och Göteborg. Beslutet att bilda klubben togs på Hotell Baltic den 29 januari 1929.
 
De 10 första Rotaryklubbarna i Sverige
  • Stockholm 20 februari 1926
  • Göteborg 27 september 1927
  • Helsingborg 2 april 1928
  • Malmö 12 december 1928
  • Gefle 6 mars 1929
  • Eskilstuna 23 april 1930
  • Borås 5 november 1930
  • Linköping 26 augusti 1931
  • Sundsvall 15 februari 1932
  • Jönköping 12 januari 1933
 
Rotary i Sverige hade i slutet av 1920-talet 5 Rotaryklubbar. Under 30-talet tillkom 36 klubbar, under 40-talet 54, under 50-talet 110, under 60-talet 85, under 70-talet 104, under 80-talet 95, under 90-talet 61.
 
Man kan konstatera att tillväxten av nya klubbar var som störst fram till år 1960 för att sedan successivt avta, framför allt under de senaste åren, vilket i hög grad förklaras av att Sverige näst efter Island är det rotarytätaste landet i världen.
 
Från den 1 juli 1933 utgjordes hela Sverige ett Rotarydistrikt och till Distriktsguvernör utsågs Kurt Belfrage. När antalet klubbar växte tillkom successivt fler distrikt och 1 juli 1988 organiserades klubbarna i tio distrikt. På grund av sjunkande medlemsantal de senaste åren sker en minskning av distrikt till sex från 1 juli 2024.
 
Kung Carl XVI Gustaf är den svenska Rotaryrörelsens beskyddare.
 
Två svenska rotarianer har varit president för vår världsomfattande organisation, Ernst Breitholtz, Kalmar Rotaryklubb, 1971-72 och Carl-Wilhelm Stenhammar, Göteborg Rotaryklubb, 2005-06.
 
Nedanstående svenskar har under årens lopp hittills tillhört Rotary Internationals styrelse:
1932-33 Kurt Belfrage, Stockholm Rotaryklubb
1944-46 Harald Trolle, Kalmar Rotaryklubb
1959-61 Ernst Breitholtz, Kalmar Rotaryklubb
1974-76 Gösta Sandberg, Västerås Rotaryklubb
1982-84 Torsten Berglund, Luleå Rotaryklubb
1992-94 Lennart Arfwidsson, Västerviks Rotaryklubb
1996-98 Carl-Wilhelm Stenhammar, Göteborg Rotaryklubb
2004-06 Sölve Kernell, Kalmar Rotaryklubb
2006-08 Kjell-Åke Åkesson, Hörby Rotaryklubb
2012-14 Ann-Britt Åsebol, Falu-Kopparvågen Rotaryklubb
2016-18 Mikael Ahlberg, Öland-Södra Rotaryklubb
 
Denna text är lånad från Ulf Andersson, Göteborg